Kallt, opersonligt och bitande
Kära blogg!
Idag är det fredag och helgen står som bäst och knackar på dörren. Eller, kan man säga så? Knackar helgen verkligen på dörren? Brukar man inte säga att helgen står vid dörren och är i antågande? Hmmm???
Det här får mig osökt in på ett lite känsligt ämne, näämligen språkbruk hos journalister i skrivet språk! Själv är jag "språkvetare" och tror mig ha ganska goda kunskaper om det svenska språket och dess konstruktion. Det som stör mig är att media idag inte tar något som helst ansvar i fostrande syfte. Många felaktigheter har jag tvingats abdikera för, exempelvis hur elever och vuxna idag använder sig av ordet "dom" istället för de/dem. "Dom" är rent talspråk, men jag har på känn att det bara är en tidsfråga innan Svenska akademien godkänner "dom" även som formellt skriftspräk. Det som stör mig mest är när "mediafolket" använder konnektiver som inledande ord i meningar. ABSOLUT förbjudet! Det blir inte bara fruktansvärt otydligt, det blir rent formfel och ger sken av att personen som läst korrekturet är mindre vetande. Det ser helt enkelt ointelligent ut! Hur kan man alltså inleda en mening med orden och eller men? Obegripligt!
Jag har kanske höga krav på mina elever, men det anser jag mig ha rätten till. Dessutom presterar mina elever bra mycket bättre än vad dagens 60-talister gör i sin vuxna vardag. Handlar det om dålig utbildning? Handlar det om illvilja, eller kan det till och med vara så att 60-talister (och tidiga 70-talister) anser sig vara företrädare för en språklig reformation?
Förmodligen handlar det om en generation som genomgick sin utbildningn med lågt fokus på svenskan i funktion och dess språkliga sammansätting. Felet är sålunda ett samhällsbaserat problem. Däremot borde i alla fall journalister ha genomgått någon slags utbildning för att få jobb. Peronser som jobbar på en reklambyrå med uppgift att läsa korrektur borde också ha genomgått någon form av utbildning och passerat vissa kompetenskrav för att få sin tjänst. Hur kommer det sig då att det är inom dessa brancher som språket misshandlas som allra mest? I de här brancherna är man mer fostrande i många avseenden än vad skolan är och då måste man ta sitt ansvar utåt sett. Företagen borde sålunda se till att deras aniskte utåt ska se fläckfritt ut, men icke.
Jaja, nu ska jag inte vara gnällig, men jag försvarar bara mitt område på samma sätt som andra värnar om sitt!!!
Trevlig helg!
Ps: Säg till när det blir lite mildare väder, då ska jag ut och åka skridskor!!!! :Ds
Idag är det fredag och helgen står som bäst och knackar på dörren. Eller, kan man säga så? Knackar helgen verkligen på dörren? Brukar man inte säga att helgen står vid dörren och är i antågande? Hmmm???
Det här får mig osökt in på ett lite känsligt ämne, näämligen språkbruk hos journalister i skrivet språk! Själv är jag "språkvetare" och tror mig ha ganska goda kunskaper om det svenska språket och dess konstruktion. Det som stör mig är att media idag inte tar något som helst ansvar i fostrande syfte. Många felaktigheter har jag tvingats abdikera för, exempelvis hur elever och vuxna idag använder sig av ordet "dom" istället för de/dem. "Dom" är rent talspråk, men jag har på känn att det bara är en tidsfråga innan Svenska akademien godkänner "dom" även som formellt skriftspräk. Det som stör mig mest är när "mediafolket" använder konnektiver som inledande ord i meningar. ABSOLUT förbjudet! Det blir inte bara fruktansvärt otydligt, det blir rent formfel och ger sken av att personen som läst korrekturet är mindre vetande. Det ser helt enkelt ointelligent ut! Hur kan man alltså inleda en mening med orden och eller men? Obegripligt!
Jag har kanske höga krav på mina elever, men det anser jag mig ha rätten till. Dessutom presterar mina elever bra mycket bättre än vad dagens 60-talister gör i sin vuxna vardag. Handlar det om dålig utbildning? Handlar det om illvilja, eller kan det till och med vara så att 60-talister (och tidiga 70-talister) anser sig vara företrädare för en språklig reformation?
Förmodligen handlar det om en generation som genomgick sin utbildningn med lågt fokus på svenskan i funktion och dess språkliga sammansätting. Felet är sålunda ett samhällsbaserat problem. Däremot borde i alla fall journalister ha genomgått någon slags utbildning för att få jobb. Peronser som jobbar på en reklambyrå med uppgift att läsa korrektur borde också ha genomgått någon form av utbildning och passerat vissa kompetenskrav för att få sin tjänst. Hur kommer det sig då att det är inom dessa brancher som språket misshandlas som allra mest? I de här brancherna är man mer fostrande i många avseenden än vad skolan är och då måste man ta sitt ansvar utåt sett. Företagen borde sålunda se till att deras aniskte utåt ska se fläckfritt ut, men icke.
Jaja, nu ska jag inte vara gnällig, men jag försvarar bara mitt område på samma sätt som andra värnar om sitt!!!
Trevlig helg!
Ps: Säg till när det blir lite mildare väder, då ska jag ut och åka skridskor!!!! :Ds
Kommentarer
Trackback